söndag 1 februari 2015

Underjordiska gången vid Gävle slott

Enligt traditionen ska det finnas en underjordisk gång mellan det gamla slottshäktet och Gävle slott, lite diagonalt från slottshäktets sydöstra hörn fram till slottets västra gavel. I gången fördes fångar som skulle rannsakas, till rannsakningen i slottet. Tidigt 2000-tal skapades en arbetsgrupp som skulle försöka bringa klarhet i denna fråga. Vi använde oss bl a av teatergas som skickades in i hålrum i ena fånggropens vägg, och av markradar samt av värmekamera. Vi ville även gräva ett schakt rakt över den förmodade gångens sträckning. Tyvärr lyckades vi inte få klarhet i frågan vid det tillfället. Frågan kvarstår och kanske tar vi tar i den snart igen.
Det här är slottshäktet invid Gävle slott. Från häktets gavel ska det ha funnits en underjordisk gång till slottet.

fredag 30 januari 2015

Gerda Gefle

Såg i tidningen idag att briggen Gerda Gefle är till salu igen. För 8 miljoner kronor. Det var ju några år sedan som hon såldes till Finland. Nu finns det möjlighet att köpa tillbaka den för 8 miljoner. Nån som har pengar över så att Gerda kan få komma tillbaka till Gävle och pryda sin plats i Gävle hamn igen?

onsdag 28 januari 2015

Sjömansgravar på Kusön

Det är lite svårt att åskådliggöra sjömansgravarna på Kusön eftersom det är synnerligen tät granskog, men enligt uppgift ska det vara en 12 x 17 meter stor sjömanskyrkogård som begränsas av en övermossad stenmur och stenrad. Befolkningen i Gåsholma berättar att en eller flera besättningar från segelfartyg har begravts där efter förlisning. Och det skulle möjligen ha hänt under 1700-talet. Tydligen spökar det också på platsen.

söndag 25 januari 2015

Fantastiska fågelfångstanläggningar

Bläddrar bland några år gamla bilder på minst hundra år gamla lämningar. Det finns fantastiska områden med fågelfångstanläggningar på berghällarna på Lindomsberget och angränsande berg i Häggdånger. Tanken var att man skulle fästa en snara mellan stenarna, och när skogsfågel samlades på hällarna sprang de in mellan stenarna och fastande i snarorna. Effektiv jakt tror jag. På samma hällar finns rester efter stolpstöd till fångstnät och skjutskårar där man staplat sten som man kunde gömma sig bakom för att skjuta fåglarna. Så på samma hällar finns spår efter tre olika jaktmetoder; nät, skott och snara. Kan de vara samtida? Jaktmetoden med snara förbjöds 1865 samtidigt som flera andra passiva jaktmetoder såsom jakt med fångstgrop.

lördag 24 januari 2015

Hällristning vid Nämforsen

Fantasin skenar iväg när man tittar på hällristningar. Egentligen kan de föreställa nästan vad som helst, och idéer finns det troligen lika många som det finns betraktare. Och ingen idé är bättre eller sämre än någon annan. Det här t ex skulle i fantasin kunna vara en kentaur, där bakdelen är en hästs medan överkroppen är en människas. Just den här "kentaur" nickar en boll. Om fantasin fick säga sitt menar jag. Förmodligen är dock detta två ristningar som överlappar varandra, och som inte ska tolkas ihop. Människofiguren är ju tydlig och otvivelaktig.

fredag 23 januari 2015

En ristning på Storjungfrun

Det finns minst tre ytor med ristningar på ön Storjungfrun utanför Söderhamn. Tog mig för att digitalt fylla i texten på en av dem. Nån som vet vem Erik V. Johansson var? Nån fiskare på ön kanske? Ristningen finns på öns norra sida på klippor som sluttar ut mot havet. Allt har en historia, det är snart 79 år sedan denna ristades, men den syns fortfarande.

fredag 16 januari 2015

Nya saker att upptäcka

Det finns så många nya lämningar att upptäcka, och som inte är svåra att upptäcka heller, som den här källaren intill en plats där det stått en banvaktarstuga. Helt ofattbart att 2 äldre inventeringar kan ha missat en sån lämning. Nåväl nu kommer den med på fornlämningskartan, banvaktarplatsen med källaren omgivet av en stenmur, till torpet som hembygdsföreningen kallar "Hjälms". Det ska ha stått byggnader kvar ett stycke in på 1900-talet.

tisdag 13 januari 2015

Gruvhandlingar görs sökbara för bl a släktforskare

Det här är ett exempel på en av alla mångtusentals gruvhandlingar som jag läser och gör sökbara de stunder jag inte skriver på uppdragsrapporter. Handlingen är från 1843, och det verkar som om gruvprospekteringen var ihållande. Många handlingar är det, och ibland står det att inmutningarna skett ett specifikt klockslag, så viktigt verkar det vara att få ett mutbevis. För er som släktforskar och letar efter en släkting kan Stigfinnarens webbhandel med "historiska dokument" vara en sökväg. Där ligger nämligen rektifierade handlingar från olika arkiv, rektifierade och därmed sökbara på personnamn. Webbhandeln hittar ni på www.logium.se Väl inne på den sidan sök under menyn på "Historiska dokument".

torsdag 8 januari 2015

Stigfinnaren är nu AB

Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria consulting har blivit Stigfinnaren Arkeologi och kulturhistoria AB, en marginell ändring i namnet med andra ord, även om verksamheterna löper parallellt under några veckor. Vi är dock desamma personer inom organisationen; Elise Hovanta och Niklas Groop arkeologer samt Åke Ekmark datatekniker på deltid. Nu ser vi fram emot den kommande säsongen, vad den kan ha i sitt sköte. Hoppas på lika många fina utomhusdagar som vi hade 2014.

fredag 26 december 2014

Hyllning till Torpare Brorsson

Det var inte förrän helt nyligen, genom Söderhamns-Kuriren, som jag fick veta att Torpare Brorsson i Homna gått bort redan i juli. Sture Brorsson har satt ett tydligt spår i mitt hjärta. Det var för nära 15 år sedan jag träffade Brorsson första gången, eller träffade och träffade, jag anlitade honom som lärare i en av delkurserna i den timringskurs i Ockelbo som jag administrativt ledde. Brorsson lärde ut hur man handspäntar spån, hur man ser på en tall om det är rakvuxen ved, hur man lägger systerspån intill varandra för att få ett så tätt tak som möjligt. Förutom den fackkunskap han lärde ut, var det alla fräcka historier som han var känd för. Bland "gubbarna" på timringskursen var jag den enda kvinnan, så när Torpare Brorsson skulle berätta en fräckis brukade han säga till mig att jag skulle hålla för öronen. På besök med hela gruppen hemma hos Brorsson i Homna fick vi se hur flink han även var med stora spånhyveln. Det är ett under att han hade alla fingrar kvar. Lika väl som jag uppskattade honom som en yrkesman, lika fullt uppskattade jag hans tips med trilskande hästar. Hästkarlen Brorsson hade alltid några tips om hästuppfostran. Torpare Brorsson var en varm människa, i kropp och själ. Kanske var det själens värme som spred sig i hans kropps alla delar, eftersom han gick med uppkavlade ärmar hur kallt det än var på vintern. Hade han bara sin tovade luva på sig så frös han inte. Tack Torpare Brorsson för allt du lärt mig och att jag fick vara din vän!