måndag 25 januari 2016

Utgrävning i Kilafors

Nu är det allt ett tag sedan det var sensommar och tidig höst, så bilderna från utgrävningen i Kilafors är inte dagsfärska. Undersökningen föranleddes av att Trafikverket bygger om Kilafors bangård med utökade järnvägsspår och omläggningar av en del lokalvägar m m. Vid undersökningen framkom en grund efter ett dagsverkstorp, vilket byggdes där troligen i senare delen av 1700-talet. Det var en parstuga eller möjligen en byggnad med två spegelvända "lägenheter" som fanns här. Byggnaden stod kvar till in på 1950-talet. I närheten av husgrunden även ett odlingsröse med rätt så mycket tegelskräp. I en åker intill hittades en del mörkfärgningar, flertalet rätt så diffusa. Men en anläggning blev intressant. Det är troligen en kolningsgrop och den har daterats till 700–900-talet e. Kr. Vi har undersökt kolningsgropar tidigare, men aldrig en som legat i plöjd åkermark. Det var ca 20 cm kvar av gropens djup, och det var ett sot- och kollager i botten.
Grund efter dagsverkstorp från 1700-talets senare del.

I odlingsröset fanns en hel del tegelskräp.

Kolningsgrop under matjorden i tidigare plöjd åkermark - inte så mycket kvar på djupet.
 

måndag 11 januari 2016

I Söderalas åkrar

Sökschakt i åkermark i Söderala, Hälsingland. Känns som ett helgerån att gå in i en korn- och en veteåker och köra med traktorgrävare, men arbetet kunde inte vänta tydligen. Vad kunde gömma sig i åkern? Bara några hundra meter bort ligger ett litet gravfält med några stensättningar, så vi förväntade oss också järnålderslämningar. En härd framkom i ett av schakten bl a. Väntar ännu på 14C-dateringen, men det skulle troligen kunna bli vikingatid. Spännande värre vore det om dateringen visar på 1400-tal. Bara en kilometer bort sägs ha stått ett slag mellan svenskar och danskar, och om det finns nån sanning i det så torde det väl ha hänt under 1400-talets senare del.
Sökschakt mitt i kornåkern. Men strävan gav resultat också; en härd bl a.

Sä här såg härden ut just när den kommit fram under ploglagret, en dryg meterstor, med en tydlig krans av skärvsten runt kanten tillsammans med en sotrand.

Och när halva härden rensats fram, så syntes en gles stenpackning av skärvsten, med rätt så mycket sot och kol.
 

lördag 9 januari 2016

Långsele sommaren 2015

Långsele sommaren 2015. Vackert invid Faxälven, och vackert att se på vyn över landskapet om man klättrar upp på höjderna runt Långsele, vilket var just vad Stigfinnaren gjorde i ett untredningsuppdrag åt Svenska kraftnät. Alltså inte titta på vyerna, utan göra ett utredningsuppdrag. Inte så stort uppdrag, men en komplettering av ett uppdrag vi påbörjade redan 2014 och som nu skulle utökas. Hittade bl a ett par ställen där vi tror det kan finnas stenåldersboplatser nära älven.
Undrar vad denna rad av nedkörda stockar längs strandkanten kan ha använts till. Var det ett slags stöd för att stabilisera slänten så att den inte skulle rasa ut i älven?

Fin gammal rostig järnbro över en förgrening av Faxälven.

Intressanta tidningsnotiser från tidigt 1900-tal fanns i ATA, Antikvariskt Topografiska Arkivet.

onsdag 6 januari 2016

Västergötland hälsar

Stigfinnaren gjorde en liten utredning i Västergötland i höstas. Korsade bl a Göta kanal i utredningsstråket. Nä, det vill säga vi korsade inte personligen kanalen och simmade över, utan gick fram mot kanalen från vardera hållet. I utredningen hittade vi bl a ett rätt så stort stenbrott, en gårdstomt i åkermarken, några gamla vägar, och lyckades utreda exakt hur stor den gamla kyrkplatsen var. Nu berörs inte kyrkplatsen av utredningen, tur är väl det, för det var både en kapellplats och en kyrkogård tydligen. Här är lite miljöbilder från utredningen.
Ett stort stenbrott var en sak vi stötte på. Det gick ju åt en del sten till kanalförstärkningarna så kanske detta stenbrott kunde bidra med en del av den stenen.

Göta kanal en höstdag 2015. Vattnet grönt och ser riktigt kallt ut. Mycket sten i kanalens kanter.

En minnessten, ett kanalmärke står invid kanalen.

tisdag 5 januari 2016

Liten Dalautredning

Hösten 2015 gjorde Stigfinnaren en utredning av en ny sträckning av E16 vid Järna och Vansbro. Mycket storblockig morän varvades med myrar, igenvuxna torvtäkter, grusgropar samt mycket lite åkermark och åsar. Trots den något torftiga terrängen hittades spår efter människorna, naturligtvis. Det finns alltid spår från de som använt markerna. Stigfinnaren "fyllde kvoten" s a s, statistiskt sett så brukar vi hitta en ny lämning vart 3:e hektar mark, och det stämde ungefärligen i detta uppdrag också; 20 nya lämningar på ca 65 hektar mark. Bland det som framkom var mestadels från historisk tid; en gårdstomt, kvarnväg, en märklig källare, kolbotten, en milstolpe och en plats med tradition.
En märklig källare med tak av stora stenblock ingrävd i moränmark. Bara kryphöjd inuti, så vad har den haft för funktion?

Detta är en kvarnväg, fram till en kvarn i Kvarnån som rinner från  Kvarnsjön.

Det var lite ovanligt att återupptäcka en milstolpe. Just denna hade varit skadad och bortplockad sedan 2009, men återuppförd för några år sedan på samma ställe, men i nytt fundament.

En av de mera spännande platserna är en myr (inte denna dock), där det sägs att danskar ska ha blivit nedmejade i myren efter att ha lidigt nederlag i ett slag. Kan det finnas saker, vapen, och skelett i myren?

måndag 28 december 2015

Hösten i Ammerån

Vi vill gärna visa några bilder från höstens stenåldersutgrävning vid Ammeråns strand i Borgvattnet, Jämtland. Fantastiskt fin plats, en udde med sand invid en vacker å som bildar en fjärd just här vid grävningen. Det enda som stör idyllen är ju just anledningen till grävningen; en kraftledning med dubbla par stolpar och stag. Stolparna ska bytas ut och flyttas. 1952 när ledningen sattes upp visste man inte om boplatsen, så de står mitt i alltihopa.

Avtorvningen har precis börjat och ett antal rutor är grävda. Redan i de första rutorna kom brända ben, kvarts och även keramik. Just keramik hade vi inte sett nåt av på förundersökningen, och efter grävningens slut visade det sig att keramiken bara fanns i en remsa längs stranden.
Det blir väldigt överskådligt när skärvstenen ligger kvar rutvis, så ser man att det är stor variation på skärvstensförekomsten mellan olika delområden.
"Lite" kvarts i en kvartsmeterruta, eller ska man kanske säga "kvartsruta".
Börjar bli frostnupet på morgonen när vi kommit in i oktober månad. Men otroligt vackert när solen just går upp ovan bergen på andra sidan Ytterfjärden.

lördag 26 december 2015

Kolningsgrop i Årsunda

Tidig november 2015. Den här kolningsgropen i Årsunda är snart ett minne blott. Vi väntar på maskinföraren som ska hjälpa oss torva av, och gräva fjärdedelar av den. Som synes på bilden så är snart grusgropskanten framme och nästan naggar på kolningsgropen, så den skulle dokumenteras och tas bort. Dessutom har ett crosspår varit och naggat den på ena kanten. Vid undersökningen kom det fram ett kraftigt rektangulärt kollager i botten. Nu väntar vi på dateringarna. Ska vi våga gissa på vikingatid?

torsdag 24 december 2015

Varpsand i Gnarp

Detta var vyn från ett av sensommarens uppdrag; havet vid Varpsand i Gnarp socken, norra Hälsingland. Havet blånande vackert, himlen och luften hög, men bara måttligt intressant inventering. Bråkig morän och blöta myrar. Men hittade ändock några intressanta lämningar, däribland en jordrymning ett stycke upp i moränmarken intill en myrkant. Detta visar att det lönar sig att gå överallt i ett utredningsområde, även på ett smalt moränparti mellan blöta myrar. Vad som helst kan uppdaga sig var som helst. Inget lämnas åt slumpen, ingen yta är för liten och obetydligt att trampa igenom. Människan har satt sina spår lite överallt, och ingen trakt verkar orörd, utan påverkad av människor någon gång under de senaste 10000 åren.

måndag 19 oktober 2015

Fynd från grävningarna i Skyttmon

Lite av fynden från grävningarna vid Ammerån i höstas


Först ut en bild på den fyndkategori som var mest framträdande; brända ben. Denna lilla hög på 150,75g kommer från en 0,5m x 0,5m stor ruta som grävdes i 0,1m stick.
Bild 2 visar ett urval av de finaste stenfynden vi hittade. Överst en knacksten, därunder från vänster; tre mikrospån, två delar av kvartsitspetsar och längst till höger en skrapa i kvarts.
Slutligen bild 3 som visar ett urval av de mest oväntade fynden vi hittade. Keramik. Till vänster kvartsmagrad keramik med dekor och till höger asbestmagrad keramik, även den med dekor. 

torsdag 30 juli 2015

Hälsning från Ammerån

Vi hälsar från utgrävningsplatsen (stenålder) vid Ammerån nära Skyttmon. Satte kameran på självutlösare och sprang och satte mig bredvid Niklas. I förgrunden en härd, kan tillhöra stenåldersboplatsen, eller är den yngre och tillhör en helt annan tid. Boplatsen ligger på en isälvsavlagring, bara sand, så alla stenar som hittas är hitförda. Boplatsen är nu utredd i etapp-2 samt förundersökt genom provgropar. Vi har ett gott hum om boplatsens storlek, karaktär och vilken typ av fynd som finns. Mest kvarts är det, men även något brända ben, så 14C-datering kan vi få. En del skärvsten framkommer också spritt över boplatsytan. Trivsam miljö intill Ammerån.