måndag 30 maj 2011

Dalmålningar i Hedesunda

Kringvandrande dalkarlar dekorerade stugväggar i många landskap. De som är skickliga antikvarier kan idag berätta vem som målat just den ena eller andra väggmålningen utifrån vissa formelement. Det är ju som om konstnären lämnat ett slags visitkort fastän han inte signerat målningen.

I Hedesunda finns väggpartier uppsatta efter en dalkarl från Rättvik som hette Lisserkers Olof Olsson från Lisselskog. Han målade tydligen ofta bibliska motiv, fast med infytande från Dalarnas kultur och landsbygd. Intressant kombination. Lisserkers Olof levde 1803–1874, så det var kanske vid 1800-talets mitt som han var till bland annat Hedesunda på arbetsvandring.

Det är inte utan att man skulle vilja veta mera om vem han var, var hans målningar finns, hur många som man känner till, om han ofta var på arbetsvandring, vem han hade lärt sig av m m. Vidare om det var många kringvandrande målare på vandring samtidigt ute längs vägarna, om man gick ensam eller i grupp, om han själv hade lärlingar, vad han fick i betalning och om han trivdes med sitt värv, eller om det var ett tråkigt ont som gjorde att famljen kunde försörjas, om han var borta länge hemifrån och om han hade familj m m. Nåväl det finns säkert forskare som redan har svar på dessa frågor och som redan skrivit flera avhandlingar och böcker i ämnet.

Väggmålning gjord av Lisserkers Olof Olsson i Rättvik på ett väggparti i Hedesunda.

torsdag 26 maj 2011

Islands vulkaner och fimbulvintern

Utger mig inte för att vara nån metrolog, men kan ändå inte sluta tänka på om inte förra årets askmoln från Island gjorde att vi fick sån lång och snörik vinter 2010-11? Kan det inte vara så att askan lagt sig högt uppe i atmosfären och hindrat delar av solens strålar att nå igenom askmolnet, att vi fick en bra kallare vinter än vad som statistiskt varit att räkna med, speciellt eftersom vintern 2009-10 också var lång, kall och snörik?

Och hur blir det nu när ytterligare en vulkan vaknat och sprutar ut aska. Har vi då att räkna med ännu tätare askmoln och ännu längre och kallare vinter 2011-12?

Kan inte heller släppa tanken på fimbulvintern som ska ha inträffat i början av 500-talet, kanske som en följd av ett stort askmoln från ett omfattande vulkanutbrott någonstans på planeten. Tyvärr känner jag mig för dåligt påläst vad gäller klimatförändringarna under förhistorien, men jag ber att få återkomma.

Kanske var det fimbulvintern som delvis satte stopp för odlingen under 500-talet, förutsättningarna för ett åker- och ängsbruk omintetgjordes. Man talar om att det var tre efter varandra följande vintrar utan mellanliggande sommar, d v s vinter under 2,5 år. Och när odlingsmöjligheterna försvann återgick man kanske till en period av jakt och fångst. I åtminstone Hälsingland kan vi spåra en kraftig nedgång i odlingen, när landskapet växer igen och björken breder ut sig. Dateringarna när detta sker är än så länge för få, men en ny datering av pollen från sjöbottensediment från Hälsingland visar att odlingsindikatorerna ökar igen från 6-700-talet, efter en viss tids nedgång.

Vulkanen Hekla på Island. Sover den än eller är den på väg att vakna?

måndag 23 maj 2011

Trädgårdshistoria i Hamrånge

En av de bruksherrgårdar som haft en magnifik barockträdgård är Vifors i Hamrånge. Av trädgården finns intet spår idag tyvärr. Men det går ju att återskapa. Pratade kort med ägarna till Vifors och man menade att planer finns i framtiden.

Besöket i Vifors var ett spontanbesök inför föreläsningen om barockträdgårdar i Gästrikland som jag höll igår söndag på Hamrånge Hembygdsgård. Det var lagom mycket folk, många frågor och kommentarer och roligt att det åkt folk mer än 7 mil för att bara lyssna till vad jag hade att berätta om en del av Gästriklands historia. Tror dessutom att jag blir med i ett reportage i Hamrånges egen tidning "Alla Tiders".

I september gästar jag Hamrånge igen, den gången för att berätta om kustens historia med utgångspunkt i Storjungfrun.


Här i grönskan på andra sidan Hamrångeån ligger Vifors bruksherrgård. En allé leder fram. Allén är dock tyvärr för länge sedan avskuren (bakom fotografen) av gamla E4:an.

fredag 20 maj 2011

Uppragsarkeologiutredningen... och eremitage

Har inte läst alla remissvar som inkommit till Kulturdepartementet, men kan hittills konstatera att promemorian om ökad konkurrens inom uppdragsarkeologin har förtydligat att landets arkeologer och såna som har anknytning till arkeologin finns i två läger i sakfrågan. Och det ser väl ut ungefär som man kunnat förvänta sig, den privata sidan är för en förändring, den offentliga emot. Är förvånad över några av svaren från länsstyrelser, där man menar att fåmansföretag inte har inom uppdragsarkeologin att göra överhuvudtaget... Att man skulle tappa kontakten med forskningsfronten genom att inte ha några kollegor att diskutera arkeologi med på fikarasterna et c. Jag har varit i det läget också, som anställd med fikaraster menar jag, och inte pratades det så mycket arkeologi sinsemellan och inte med kollegor utanför den egna regionen heller.

Jag menar att det är upp till var och en, delägare/anställda i fåmansföretag m fl att se till att man håller sig ajour med vad som händer i branschen. Jag är mera aktiv nu i kontakten med kollegor runt om i landet och Norden än jag var som anställd. Deltar betydligt mera i debatter, disputationer, seminarier, konferenser, möten, träffar och åker runt för att ta del av forskningsbitarna nu än jag gjorde som anställd. Har betydligt fler diskussionsparners nu än jag hade som anställd, träffar betydligt fler arkeologer även från andra länder nu än jag gjorde som anställd. Det är som sagt upp till var och en om, och hur, man skapar sina kontaktnät, men ATT det går att fylla upp sitt behov och sin skyldighet att hålla sig ajour med vad som händer inom arkeologin i omvärlden, det råder det inget som helst tvivel om.


Bland ickearkeologiutövande remissvaren hittade jag ett som jag tycker är värt att läsa, det är från riksorganisationen Företagarna. Det svaret hittar ni på: http://regeringen.se/sb/d/14786/a/168258

Jag återkommer för att ge fler tips om andra intressanta remissvar. Men nu fortsätter förberedelserna inför söndagens föreläsning om 1700-talsträdgårdar. En bild från föresläsningen kanske kan lätta upp detta inlägg.

Eremitage eller grotta i engelska parken vid Björnarbo gård i Jumkil strax utanför Uppsala. Ett eremitage var en stående inslag i en engelsk park. Här kunde en anställd dräng få klä ut sig och spela eremit när herrgårdsfolket spatserade i parken. Det är inte utan att man själv skulle vilja ha en herrgård och en engelsk park med kurande eremiter...

onsdag 18 maj 2011

Rudbecks barockträdgård

På söndag är alla historiskt trädgårdsintresserade välkomna till Hamrånge Hembygdsgård, där jag, Elise berättar om Olof Fredrik Rudbecks barockträdgård på Ön i Hedesunda. Jag kommer naturligtvis även berätta om barockträdgårdar i allmänhet, trädgårdsmästarnas yrkesroll under 1700-talet och lite om redskap m m.

Möjlighet att köpa rapporten om Olof Rudbecks trädgård; den kostar 100:- Det finns ett fåtal exemplar kvar, passa på nu!

Föreläsningen börjar kl 12 men det är växtbytardag på hembygdsgråden också mellan 12 och 15. Alla hjärtligt välkomna!

Så här ser rapporten om Rudbecks 1700-talsträdgård ut. Konstnären och illustratören Jan Gustavsson gjorde teckningen av Olof Fredrik Rudbeck hållandes en rudbeckia framför lusthuset i sin barockträdgård.

tisdag 10 maj 2011

Dragracing - också ett slags kulturhistoria???

Dragracing kanske inte kan inrymmas inom avsnittet kulturhistoria så där direkt, men kanske ändå i gråzonen i närheten av det som kommer att bli kulturhistoria. Man kör ju t ex redan nu i Sverige veterandragracing, utom tävlan med "utrangerade" gamla dragsters och prostockbilar m m. Och allt som får en stämpel med veteran- framför brukar ju kunna kallas kulturhistoria med tiden.

Jag har tidigare skrivit tidningsartiklar om veterantraktorplöjningar och veteranmopedrally, så varför inte lite om dragracing. Så tänkte jag i alla fall när jag bevistade den nya stora dragracingarenan i Tierp, Tierp Arena i helgen, inte för att titta på nåt veteranrally, utan för att verkligen titta på en riktig tävling. Jag hade presskort (för Gästriklands Tidning) och kunde komma så där hemskt farligt otäckt nära maskiner med 8000 hästkrafter i klassen Top Fuel. Och när man står 3 meter från dem på banan när de startar så måste man ha både öronproppar och kåpor.

I alla fall kommer en kort artikel om Tierps Arena och några av Gästriklands dragracingförare i veckans nummer av Gästriklands Tidning.

I numret kommer också ett inlägg om Ockelbo Hembygdsförening och allt vad de har för sig i sommar. Ockelbo är väl värt ett besök vid nåt av alla de intressanta evenemangen.

Dragracing på Tierps Arena i klassen Top Fuel.

måndag 9 maj 2011

Härbre i Ockelbo

Var till Ockelbo Hembygdsförenings årsmöte för att informera mig om deras sommarevenemang och informera dem om mina, ömsesidigt utbyte av kulturhistoria kan man kalla det för. Passade på att titta på det gamla härbre som jag varit med och årsringsdaterat en gång för 17 år sedan. Den dendrokronologiska analysen visar att timret fällts vintern 1644–45 och härbret torde därmed ha timrats under året 1645. Det var samma år som freden slöts vid Brömsebro, samma år som Jämtland och Härjedalen blev svenska och samma år som Sveriges första periodiska trycksak börjar utges, nämligen Post- och Inrikes Tidningar. Tidningen gavs ut på initiativ av drottning Kristina och rådgivaren Axel Oxenstierna för att förhindra ryktesspridning och ge medborgarna Sveriges syn på händelser utrikes.

Undrar om det fanns någon i Ockelbo som fick tag i ett exemplar av något av de första numren av Post- och Inrikes Tidningar och som kunde läsa upp redogörelserna om det 30-åriga kriget och nyheterna om freden i Brömsebro för timmermännen i Vallsbo, där det gamla härbret först uppfördes? (En retorisk fråga utan svar.)

Härbre på hembygdsgården i Ockelbo daterat till 1644–45.

tisdag 3 maj 2011

Byggnadsvårdsdag i Gysinge

Nu var det ett tag sedan jag skrev igen, ledsen för det alla läsare, och det beror inte på att det inte funnits nåt att skriva om, tvärtom, det har varit fullt upp, så tiden har inte räckt till. Bättring på bloggen utlovas.

Det var byggnadsvårdsdag vid Gysinge Byggnadsvårdscentrum i helgen, som vanligt trivsamt och många besökare. Man kunde köpa växter och träd av olika slag från Bürgers Växtgård och se på fönsterhantverkare i aktion.

I den byggnads som heter Nästgårds och som är från 1700-talets slut har man försiktigt renoverat och moderniserat några rum, däribland köket. Där satt för dagen en väverska som vävde trasmattor med mönster från Hälsingland. Mönstret heter tydligen "Syster Inge".

På gården stod en stor pannmur i vilken det kokades rödfärg. Fem timmar ska gröten koka, med vatten, rågmjöl och rödfärgspigment innan man kan tappa upp färgen i hinkar.

I en stor pannmur under öppen eld kokades det rödfärg.