lördag 16 april 2011

Husaby borg i Västergötland

Var på Borgseminarium som för året förlagts till Historiska Museets hörsal. Bland föreläsarna var 1:e antikvarie Anders Berglund från Västergötlands Länsmuseum som redogjorde för Bissgår´n i Husaby eller Husaby borg.

Provgrävningar, murverksdokumentationer och restaureringar 1996–98 har gjort att man fått ny kunskap om borgens medeltida historia. Hittills har man trott att den låtit byggas av Skarabiskopen Brynolf III Gerlaksson på 1470-talet, men undersökningarna och dateringarna visar att det finns en 1100-talshistoria också. Efter reformationen, ungefär 1530 brändes borgen på Gustav Vasas order och den byggdes aldrig upp igen efter det.

Några av de som besökt platsen och ritat av borgen är Erik Dahlberg på 1600-talets slut och Nils Månsson Mandelgren på 1800-talet.

Det har varit problematiskt för arkeologerna att få ihop alla olika murverk och förstå hur de hänger samman. Sommaren 2010 gjordes en mindre undersökning i hagen utanför borgen, även där hittades kulturlager och byggnadsgrunder.

En del av muren till Husaby borg står kvar 3 våningar hög.

Massor av korta murpartier ligger innanför ringmuren till Husaby borg.

onsdag 13 april 2011

Runsten vid Valbo kyrka

Var förbi och tittade på den runsten som står invid kyrkväggen vid Valbo kyrka, men som tidigare stått i Lunds by i Valbo. Lovade en kvinna i Edsbyn nytagna bilder där hon ville se detaljer, och eftersom Stigfinnaren har STOR service till historieintresserade så fick hon sina bilder.

Jag säger stor service, ibland är den så stor att jag nog måste börja ta betalt för delar av den, så att den inte växer över företagets huvud... Viss service i ämnet och yrket anser jag ingår i ett företags good-will-verksamhet, men inte hur mycket som helst.

Undrar just om det finns fler småföretag inom arkeologibranschen som resonerar som Stigfinnaren gällande service till allmänheten... De flesta tar nog helt enkelt betalt timme för timme oberoende av vem som frågar, storföretag eller privatperson...

Apropå service så ska jag till Gysinge nån dag för att titta på en märklig lämning som en man hittat. Så var vi där med servicen igen. Men min egen nyfikenhet tar ofta kontrollen över företagsekonomin. Tänk om det ändå fanns en slags regional pott man kunde erhålla ersättning ur, för att just serva historieintresserade länsbor i syfte att väcka deras nyfikenhet och stärka den lokala identiteten. Önsketänkande!

Runsten vid Valbo kyrka.

torsdag 7 april 2011

Megafauna

Vet ni läsare vad megafauna är? Jag var lite osäker innan jag fick höra en superintressant föreläsning av zoologen (och tidigare arkeologen) Jan Ekman från Uppsala Universitet. Forskare numera menar att det är den moderna människans inträde på de olika kontinenterna som gjort att bara en bråkdel av den ursprungliga megafaunan finns kvar. Jakten på de stora villebråden gjorde att många arter dog ut. Och detta sker inte synkront över hela världen varför teorin om globala klimatförändringar inte anses stämma.

Bland megafaunan i Afrika fanns tidigare 250 olika elefantarter, varav ett fåtal finns kvar. I Amerika fanns jättekameler (dubbelt så stor som dagens dromedar) och många andra kameldjur, av vilka bara lamadjuret lever kvar. Bland gruppen hästar fanns det tidigare 300 olika arter, där den minsta var stor som en kanin, och av dessa är bara ett halvt dussin kvar där zebran är en. I Australien fanns många olika arter pungdjur. Hört talas om pungvarg, pungflodhäst, pungtapir och punglejon, någon???

Av Europas tidigare megafauna av mammutar, stäppbison, tarpaner (vildhäst), visent, ullhårig noshöring, uroxe och älg, är bara älg, uroxe och visent kvar. Intressant är att de första indianerna på den nordamerikanska kontinenten för ca 11000 år sedan levde med stora delar av megafaunans alla elefanter, mastodoner, giraffdjur, bisons föregångare, gaffelantiloper, kortnosbjörnar, jättetrögdjur och sabeltandade tigrar, men bara under en 1000 års period, sen jagade man slut på de flesta. Där finns idag bara bison kvar.

Vilka av djuren har hittats fossilt i Sverige? Tydligen bland annat stäppbison i Skåne, uroxe i norra Östergötland och mammut i Jämtland.


Jag har skrivit ihop en artikel utifrån Jan Ekmans föredrag. Den kommer publiceras i veckans nummer av Gästrikland Tidning. Hör av er till mig på info@stigfinnaren.nu om ni vill prenumerera på GT, och ta del av alla de intressanta historiska och arkeologiska artiklarna jag skriver.

Några av de tidigare 250 olika elefantarterna.

Bland hästdjuren fanns det förut 300 olika arter.

onsdag 6 april 2011

Gamla Uppsala i ny belysning

Det var ett upplyftande seminarium i Uppsala idag, om den nya kunskap som framkommit om Gamla Uppsala. Dagens föreläsare behandlade betydelsen av ortnamnet Upp- och -sala, där Upp- betyder uppströms eller motsvarande sett från den nu försvunna byn Sala mellan stan och Vaksala kyrka, medan -sal betyder 'enkel byggnad, hall' och liknande. Vidare redogjordes för de tidiga kristna inslagen i Gamla Uppsalas närområde, som för dagen utsträcktes till en cirkel med nära en mils radie, där det förutom runstenar med kors på lyftes fram alla de kvadratiska stensättningarna med skelettbegravningar i vilka daterats till perioden eller generationen innan den första kyrkan byggs samt skelettfynden i åkrarna nära gravfältet Högåsen. Dessutom berättades det om alla de många små utgrävningarna som gjorts i anslutning till Gamla Uppsala med fynd av riktigt många långhus från romersk järnålder och framåt, men där vikingatidens och medeltidens lämningar är svårtolkade. Vidare betraktades Adam av Bremens berättelse om kulten i Gamla Uppsala, där man enligt honom samlades vart 9:e år för att blota. Men hur trovärdig är egentligen Adams beskrivning? Ja, detta och mycket mera framkom. Nu ska ju järnvägen dras om förbi Gamla Uppsala, och ett stort forskningsprojekt pågår.

tisdag 5 april 2011

Vitalianernas Gaddaborg

Den ser inte så mycket ut för världen idag, den medeltida fogdeborgen Gaddaborg på Ön i Valbo uppströms Gavleån. Men under 1300-talet skall den en gång varit befäst, gården eller borgen som låg på en udde i Gavleån, och nyttjad av vitalianerna. Det är svårt att tro det idag när man ser den gräsbeväxta, ibland sådda, platta åkern. En eller flera vallgravar kan ha delat av udden så att den blivit mera avskärmad från "fastlandet". Här ska vitalianerna haft en av sina reträttpunkter efter sina sjörövarturer på Östersjön. Borgen försvann under 1400-talets början.

För några år sedan gjordes en mindre arkeologisk undersökning då man grävde ett snitt genom vad som ser ut att vara en vall och vallgrav, men några stora upptäckter blev det inte.

Vall och vallgrav vid Gaddaborg i Valbo.