Kvinnograv i Årsunda

Håller på med kontorsstädning, bokföring och bokslut, prognoser och uppföljningar, lagerinventering samt anmälningar till FMIS (fornminnesregistret) samtidigt som jag sitter och redigerar om en del gamla rapporter som aldrig tidigare tryckts, vilka kommer att finnas upptryckta under vårvintern. Ni kommer att få veta när de finns att köpa.

En av alla dessa 20-talet rapporter handlar om den folkvandringstida kvinnograven som plöjdes upp i en åker nära Årsunda kyrka. Fyndmaterialet bland de cirka 700 gr brända benen talar entydigt om folkvandringstiden däribland dekorerade dräktnålar av ben. Bland fynden fanns även en duvhöksklo som satts fast i ett dubbelvikt bronsbleck till ett hänge. Efter att ha letat i litteraturen har det framkommit att klor från rovfåglar nästa alltid anses vara ett manligt attribut.

Vem var den här kvinnan, en medelålders kvinna (36-64 år vid sin död)? Varför begravdes hon så isolerat långt bort ifrån det övriga gravfältet? Vad hade hon för roll i samhället som fått med sig en duvhöksklo? Jag har inga svar på detta, men har en del funderingar vilket framkommer i rapporten ("Kvinnan med duvhöken").

Duvhöksklo i ett bronsbeslag till ett hänge.

Del av dekorerad dräkt- eller hårnål av ben.