Det känns som många år sen jag skrev nåt på bloggen, och det är det, inte för att det inte finns nånting att berätta utan för att tiden varit knapp till sociala medier. Lovar dock att jag tillsammans med anställda kommer att uppdatera bloggen oftare, när Stigfinnaren får en ny hemsida under våren 2023.

Litet kvarnstensbrott i Malung

Ett litet kvarnstensbrott hittat utanför det stora kvarnstensbrottet Kvarnberget i Östra Utsjö, Malung. Det lilla stenbrottet är endast ett 15-tal meter stort, och det ligger en del kvarnstensämnen kvar.

Fornlämningar i Malung

Det finns lite av varje smått och gott i skogarna kring Malung. Efter ett par dagars arkeologisk utredning har det hittills framkommit flera kolbottnar, ett par stenmurar, en fångstgrop, många kolningsgropar, några röjningsrösen och några skjutskåror, totalt ett 25-tal nya lämningar. Stor variation av lämningar med andra ord, men det var förväntat.

En fångstgrop på en liten moränhöjd mitt i ett myrområde. Moränhöjden var så liten så den rymde bara en enda fångstgrop.

Kolningsgropen är ca 2,5 meter stor. Rejält med kol i botten. Kolningsgropen är mest troligt förhistorisk. I närheten finns även några kolbottnar, av betydligt senare datum.

Long time no see. Lite information om Laforsen.

Det var ett bra tag sedan nån av oss i Stigfinnaren skrev nåt på bloggen. Det har varit fullt upp med arbete, och med en del andra sociala media. Stigfinnaren försöker vara aktiv på facebook, och mest uppdateringar av olika saker har skett där. Men vi lovar också bättring här på bloggen.

Idag skulle jag vilja visa läsarna att det sedan någon månad tillbaka finns möjlighet att ta del av den superspännande rapporten om utgrävningen av en del av stenåldersboplatsen vid Laforsen vid Ljusnan. Rapporten blev så omfattande att den delades i del 1 och del 2. Rapporten är tryckt och finns att köpa för ett personligt exemplar, t ex genom att kontakta Elise på info@stigfinnaren.nu

Fjodor Apraksin staty i Viborg

Vacker staty över amiral Fjodor Matvejevitj Apraksin, i Viborg. Han var en av Peter I:s närmaste män. År 1710 ledde han erövringen av Viborg och anförde skärgårdsflottan vid Finlands erövring 1713–1714, slogs vid Hangö och förde befälet över 1719 års härjningar längs svenska kusten, vid bl a Gävle och Hudiksvall. Vid slaget vid Stäket i Stockholms skärgård den 13 augusti 1719 förlorade han mot svenskarna, men befann sig själv ombord på fartyget och hann sätta sig i säkerhet.

Amiral Fjodor Matvejevitj Apraksin (1661–1728), staty i Viborg.

Vasa minnesstaty

Står en staty av en soldat i en liten park i Vasa, "Jägarstatyn". Den gjordes av skulptör, professor och jägarkapten L Leppänen i brons med granitsockel. President Kekkonen deltog i avtäckningsceremonin 1958, på 40-årsdagen för de jägare som fått militärutbildning i Tyskland.

Gränsen Finland-Ryssland

Om man åker kanalbåt från Villmanstrand i Finland till Viborg i Ryssland passerar man detta oansenliga betongfundament. Detta är gränsen mellan de båda länderna. Det är betydligt mera synliga gränser på landbacken.

Krigshistoria i Karelen, nuvarande Ryssland

Stigfinnaren har varit på en krigshistorisk resa till Karelska näset, de områden som tidigare varit finska, men som nu är ryska. Vi visar här bilder på platser såsom de ser ut idag, drygt 70 år efter kriget.

En strid vid Summa stod 16–20 december 1939. Det andra slaget vid Summa ägde rum mellan 1 och 15 februari 1940, längs den s k Mannerheimslinjen. Under natten mellan den 14 och 15 februari började finländarna att retirera från Summaställningen efter att ryssarna gjort en inbrytning i den finska linjen.

Bunker i närheten av Summa. Bunkern sprängdes, en del av bunkerns tak ligger på resten av bunkertaket.

Minnesplakett på bunkern nära Summa. Uppsatt långt efter kriget naturligtvis, men ser ut som om den varit med i kriget.

Runsten i Hälsingtuna

Inte av någon särskild anledning, utan bara för att runstenar är vackra och intressanta, visar vi här en runsten som står utanför Hälsingtuna kyrka i Hälsingland. Den skulle kunna vinna på en imålning. Tror inte det är gjort de senaste åren. Runstenen är dryga metern hög, 70 cm bred och 15 cm tjock. Enligt äldre uppteckningar ska stenen tidigare ha stått invid gården Östermo, vilken sjönk ned i marken. Och runstenen ska tidigare även ha legat vid sockenstugudörren innan den restes upp. Den skadade inskriften lyder "...efter Torsten,...son..." Stenen har också ett kors.

En av runstenarna vid Hälsingtuna kyrka.

Järnvägen Marma–Söderhamn i Hälsingland

Intressant att gå längs en nedlagd järnväg, på vardera sidan lite i skogskanten? Javars, alltid finns det nåt att upptäcka. Stigfinnaren gick 10 kilometer järnvägssträckning mellan Marma och Söderhamns västra utkant och hittade ca 50 nya fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Bland lämningarna finns flera mycket välbyggda koportar under järnvägen, flera gamla stigar, många gränsmärken, torplämningar och bebyggelse vid hållplatser för järnvägen samt mycket mera.

Koport under järnvägen. Väl inpassade stenar.

Stenen har inristningen "S J". Står det för Statens Järnvägar eller är det initialer för ett namn?

Stenratt ramp leder fram till järnvägen, för att man skulle kunna ta sig över, för att brukningen skulle kunna fortgå som vanligt även om järnvägen delat åkrarna.