Fjodor Apraksin staty i Viborg

Vacker staty över amiral Fjodor Matvejevitj Apraksin, i Viborg. Han var en av Peter I:s närmaste män. År 1710 ledde han erövringen av Viborg och anförde skärgårdsflottan vid Finlands erövring 1713–1714, slogs vid Hangö och förde befälet över 1719 års härjningar längs svenska kusten, vid bl a Gävle och Hudiksvall. Vid slaget vid Stäket i Stockholms skärgård den 13 augusti 1719 förlorade han mot svenskarna, men befann sig själv ombord på fartyget och hann sätta sig i säkerhet.

Amiral Fjodor Matvejevitj Apraksin (1661–1728), staty i Viborg.

Vasa minnesstaty

Står en staty av en soldat i en liten park i Vasa, "Jägarstatyn". Den gjordes av skulptör, professor och jägarkapten L Leppänen i brons med granitsockel. President Kekkonen deltog i avtäckningsceremonin 1958, på 40-årsdagen för de jägare som fått militärutbildning i Tyskland.

Gränsen Finland-Ryssland

Om man åker kanalbåt från Villmanstrand i Finland till Viborg i Ryssland passerar man detta oansenliga betongfundament. Detta är gränsen mellan de båda länderna. Det är betydligt mera synliga gränser på landbacken.

Krigshistoria i Karelen, nuvarande Ryssland

Stigfinnaren har varit på en krigshistorisk resa till Karelska näset, de områden som tidigare varit finska, men som nu är ryska. Vi visar här bilder på platser såsom de ser ut idag, drygt 70 år efter kriget.

En strid vid Summa stod 16–20 december 1939. Det andra slaget vid Summa ägde rum mellan 1 och 15 februari 1940, längs den s k Mannerheimslinjen. Under natten mellan den 14 och 15 februari började finländarna att retirera från Summaställningen efter att ryssarna gjort en inbrytning i den finska linjen.

Bunker i närheten av Summa. Bunkern sprängdes, en del av bunkerns tak ligger på resten av bunkertaket.

Minnesplakett på bunkern nära Summa. Uppsatt långt efter kriget naturligtvis, men ser ut som om den varit med i kriget.

Runsten i Hälsingtuna

Inte av någon särskild anledning, utan bara för att runstenar är vackra och intressanta, visar vi här en runsten som står utanför Hälsingtuna kyrka i Hälsingland. Den skulle kunna vinna på en imålning. Tror inte det är gjort de senaste åren. Runstenen är dryga metern hög, 70 cm bred och 15 cm tjock. Enligt äldre uppteckningar ska stenen tidigare ha stått invid gården Östermo, vilken sjönk ned i marken. Och runstenen ska tidigare även ha legat vid sockenstugudörren innan den restes upp. Den skadade inskriften lyder "...efter Torsten,...son..." Stenen har också ett kors.

En av runstenarna vid Hälsingtuna kyrka.

Järnvägen Marma–Söderhamn i Hälsingland

Intressant att gå längs en nedlagd järnväg, på vardera sidan lite i skogskanten? Javars, alltid finns det nåt att upptäcka. Stigfinnaren gick 10 kilometer järnvägssträckning mellan Marma och Söderhamns västra utkant och hittade ca 50 nya fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Bland lämningarna finns flera mycket välbyggda koportar under järnvägen, flera gamla stigar, många gränsmärken, torplämningar och bebyggelse vid hållplatser för järnvägen samt mycket mera.

Koport under järnvägen. Väl inpassade stenar.

Stenen har inristningen "S J". Står det för Statens Järnvägar eller är det initialer för ett namn?

Stenratt ramp leder fram till järnvägen, för att man skulle kunna ta sig över, för att brukningen skulle kunna fortgå som vanligt även om järnvägen delat åkrarna.

Utgrävning i Kilafors

Nu är det allt ett tag sedan det var sensommar och tidig höst, så bilderna från utgrävningen i Kilafors är inte dagsfärska. Undersökningen föranleddes av att Trafikverket bygger om Kilafors bangård med utökade järnvägsspår och omläggningar av en del lokalvägar m m. Vid undersökningen framkom en grund efter ett dagsverkstorp, vilket byggdes där troligen i senare delen av 1700-talet. Det var en parstuga eller möjligen en byggnad med två spegelvända "lägenheter" som fanns här. Byggnaden stod kvar till in på 1950-talet. I närheten av husgrunden även ett odlingsröse med rätt så mycket tegelskräp. I en åker intill hittades en del mörkfärgningar, flertalet rätt så diffusa. Men en anläggning blev intressant. Det är troligen en kolningsgrop och den har daterats till 700–900-talet e. Kr. Vi har undersökt kolningsgropar tidigare, men aldrig en som legat i plöjd åkermark. Det var ca 20 cm kvar av gropens djup, och det var ett sot- och kollager i botten.

Grund efter dagsverkstorp från 1700-talets senare del.

I odlingsröset fanns en hel del tegelskräp.

Kolningsgrop under matjorden i tidigare plöjd åkermark - inte så mycket kvar på djupet.

 

I Söderalas åkrar

Sökschakt i åkermark i Söderala, Hälsingland. Känns som ett helgerån att gå in i en korn- och en veteåker och köra med traktorgrävare, men arbetet kunde inte vänta tydligen. Vad kunde gömma sig i åkern? Bara några hundra meter bort ligger ett litet gravfält med några stensättningar, så vi förväntade oss också järnålderslämningar. En härd framkom i ett av schakten bl a. Väntar ännu på 14C-dateringen, men det skulle troligen kunna bli vikingatid. Spännande värre vore det om dateringen visar på 1400-tal. Bara en kilometer bort sägs ha stått ett slag mellan svenskar och danskar, och om det finns nån sanning i det så torde det väl ha hänt under 1400-talets senare del.

Sökschakt mitt i kornåkern. Men strävan gav resultat också; en härd bl a.

Sä här såg härden ut just när den kommit fram under ploglagret, en dryg meterstor, med en tydlig krans av skärvsten runt kanten tillsammans med en sotrand.

Och när halva härden rensats fram, så syntes en gles stenpackning av skärvsten, med rätt så mycket sot och kol.

 

Långsele sommaren 2015

Långsele sommaren 2015. Vackert invid Faxälven, och vackert att se på vyn över landskapet om man klättrar upp på höjderna runt Långsele, vilket var just vad Stigfinnaren gjorde i ett untredningsuppdrag åt Svenska kraftnät. Alltså inte titta på vyerna, utan göra ett utredningsuppdrag. Inte så stort uppdrag, men en komplettering av ett uppdrag vi påbörjade redan 2014 och som nu skulle utökas. Hittade bl a ett par ställen där vi tror det kan finnas stenåldersboplatser nära älven.

Undrar vad denna rad av nedkörda stockar längs strandkanten kan ha använts till. Var det ett slags stöd för att stabilisera slänten så att den inte skulle rasa ut i älven?

Fin gammal rostig järnbro över en förgrening av Faxälven.

Intressanta tidningsnotiser från tidigt 1900-tal fanns i ATA, Antikvariskt Topografiska Arkivet.

Västergötland hälsar

Stigfinnaren gjorde en liten utredning i Västergötland i höstas. Korsade bl a Göta kanal i utredningsstråket. Nä, det vill säga vi korsade inte personligen kanalen och simmade över, utan gick fram mot kanalen från vardera hållet. I utredningen hittade vi bl a ett rätt så stort stenbrott, en gårdstomt i åkermarken, några gamla vägar, och lyckades utreda exakt hur stor den gamla kyrkplatsen var. Nu berörs inte kyrkplatsen av utredningen, tur är väl det, för det var både en kapellplats och en kyrkogård tydligen. Här är lite miljöbilder från utredningen.

Ett stort stenbrott var en sak vi stötte på. Det gick ju åt en del sten till kanalförstärkningarna så kanske detta stenbrott kunde bidra med en del av den stenen.

Göta kanal en höstdag 2015. Vattnet grönt och ser riktigt kallt ut. Mycket sten i kanalens kanter.

En minnessten, ett kanalmärke står invid kanalen.

Liten Dalautredning

Hösten 2015 gjorde Stigfinnaren en utredning av en ny sträckning av E16 vid Järna och Vansbro. Mycket storblockig morän varvades med myrar, igenvuxna torvtäkter, grusgropar samt mycket lite åkermark och åsar. Trots den något torftiga terrängen hittades spår efter människorna, naturligtvis. Det finns alltid spår från de som använt markerna. Stigfinnaren "fyllde kvoten" s a s, statistiskt sett så brukar vi hitta en ny lämning vart 3:e hektar mark, och det stämde ungefärligen i detta uppdrag också; 20 nya lämningar på ca 65 hektar mark. Bland det som framkom var mestadels från historisk tid; en gårdstomt, kvarnväg, en märklig källare, kolbotten, en milstolpe och en plats med tradition.

En märklig källare med tak av stora stenblock ingrävd i moränmark. Bara kryphöjd inuti, så vad har den haft för funktion?

Detta är en kvarnväg, fram till en kvarn i Kvarnån som rinner från  Kvarnsjön.

Det var lite ovanligt att återupptäcka en milstolpe. Just denna hade varit skadad och bortplockad sedan 2009, men återuppförd för några år sedan på samma ställe, men i nytt fundament.

En av de mera spännande platserna är en myr (inte denna dock), där det sägs att danskar ska ha blivit nedmejade i myren efter att ha lidigt nederlag i ett slag. Kan det finnas saker, vapen, och skelett i myren?