Filmen om Carl-Adolf Murray

Såg nyss filmen om den fantastiska människan, prästen, den 100-åriga Carl-Adolf Murray på TV. Hade förmånen att se filmen på premiären också i Stenhuset i Gästrike-Hammarby för 1,5 år sedan. Blir så tagen av Carl-Adolfs tacksamhet och ödmjukhet och ska man ge nåt nyårslöfte så här i 2012 års sista skälvande timmar, så skulle det väl vara att försöka vara lika ödmjuk mot allt levande som Carl-Adolf är och visa lika mycket tacksamhet för livets alla gåvor. Var dag är en gåva, glöm aldrig det!

För er som missade filmen idag, så går den i repris den 1/1 och 7/1 på SVT.

Hade Bergmästaren julledigt?

Eftersom jag på Stigfinnarens systerbolag Logium.se sitter och indexerar ett stort antal arkivuppgifter hittar man diverse som man funderar på, såsom om Bergnästaren hade julledigt? När man tittar igenom ett antal årgångar för mutsedlar kring 1840 ser man att det finns handlagda ärenden daterade 24 december, men inga från 25 och 26 december. Den 27 december återkommer handlingarna igen. På julaftonen syns det som om Bergmästaren arbetat som vanligt, men julledigt det hade han tydligen 25 och 26 december, och det har väl med kyrkobesöken att göra samt det 3:dje budordet enligt katolsk och luthersk tradition om att hålla söndagen helig.

Säsongen i siffror

Nu när året närmar sig slutet kan man kanske drista sig till att summera året, säsongen, som varit 2012 för Stigfinnaren Arkeologi. Här är lite siffror:

Antal nya hittade fornlämningar: 591
Antal soldagar: 2
Antal skrivna artiklar: 23
Antal kurser, bussresor och guidningar: 8
Antal fästingar som bitit sig fast: 11
Antal fästingar som krupit på kläder och kropp: ca 100
Antal anställda:5
Antal mil i bil (för Stigfinnarens VD): minst 2600
Antal regndagar i fält: 150
Antal snödagar i fält: ca 10
Antal inventerade mil i längdsträcka: 220
Antal inventerade hektar yta: 1745
Antal hittade nya fornlämningar/hektar: 0,3
Lägsta inventeringspunkt över havet i meter: 1
Högsta inventeringspunkt över havet i meter: 950

Lägg därtill antal nystartade dotterbolag: 1, nämligen Logium.se

Bergslagshistoria lyfter fram Hedesunda

Nu har den kommit ut, årsboken Bergslagshistoria nr 23-24 för 2011-2012. I den har jag skrivit en lång artikel om Brunns silvergruva i Hedesunda. Det går att få tag i boken genom Föreningen Bergslagsarkiv (t ex genom hemsidan bergslagsarkiv.se). För er som har vägarna förbi Axmar bruk och hytta i helgen 8-9 december, för att se på julmarknaden där, så kommer jag att vara där och sälja historiska böcker och arkeologiska rapporter från Knights Förlag och Stigfinnaren Arkeologi. Har med mig några ex av den nya Bergslagshistoria också. Vi ses där!

Naturens under

Naturligt stenblock på stenblock i Hälsingskogarna. Om stenarna hade varit lite mindre hade det kunnat vara en löpare på en malsten. Nu är det mindre av blocken cirka 1,5 meter stort och skulle i så fall kunnat passa i handen på en av de jättar som tidigare bodde i landskapet och som det berättas om längre tillbaka: "Det var för mycket länge sedan, långt före sagans tid, och hela vårt land var lika bergigt som Norrland är idag. Då gick jättarna fram mot norr och jämnade ut kullar och berg till vidsträckta slätter. Men det hela tog för lång tid, så när de kom fram till Uppsverige, började de öka farten. Det fick till följd att en del av kullarna och bergen gled mellan jättarnas klumpiga fingrar och blev kvarlämnade." Sägnen är mycket längre, för lång att berätta här.

Oväntat besök

Haha, vad bjuder du på om du får oväntat besök? De här 8 besökarna vad väldigt glada över att få ta för sig själva av rötter och maskar i dynghögen. Gårdens hästar var likaledes häpna över ögonblicken där omvärldens olika skapelser kom lite för nära. Funderar på att dirigera om kultingbesöket till grönsakslandet som skulle kunna må bra av en höstvändning.

Stentorn

Ursäkta alla läsare, har haft så otroligt mycket fältarbeten att utföra, från 2 april fram till nu, början av november, så att det aldrig funnits tid att skriva ens den minsta rad till bloggen. Har levt i kappsäck i 7 månader. Rest och arbetat från Vemdalen i norr till Svenljunga i söder.

I alla fall vill jag nu fråga läsarna om nån sett ett sånt här stentorn tidigare? Det är nära 2 meter högt, 1,5 meter i diameter, runt, och har varit inhägnat av en gärdesgård. Knappt nån mossa på, så det kan knappast vara förhistoriskt. Å andra sidan har den haft ett litet trätak. Kompakt byggt av sten, utan hålighet. Den finns i skogarna utanför Gimo. Förslag?

Nån som sett en vägskruv förr?

Vet inte riktigt vad jag ska kalla den här saken eller företeelsen? Så jag kallar den vägskruv. Vid omdragning av en länsväg i södra Gästrikland för ett antal år sedan grävde man upp många sådana formade huggna trästockar som var nedkörda i myren stående. De är handhuggna i spiralform och tydligen nyttjade för stabilisering av den gamla vägbanan. Idag använder man istället olika slags kalkpelare eller betongpelare för att bygga upp en vägkropp på. Den här gamla träskruven är idag nära 2 meter hög och lämnades kvar, men jag tror inte så många vet om att den finns. Undar också hur man fick ned den i myren tidigare?

Kraftledningsiventeringar

Det är och har varit mycket arbete med kraftledningsinventeringar. Pågår flera veckor till. Däremellen lite banvallar och mötesplatser, bussresor, vindkraftsparker, konsultdagar, projektidé, annonstidning med mera. Återkommer snart med detaljerad info.

Brevöversättningar

Har haft ett jätteroligt litet uppdrag med översättning av några 1700-talsbrev från en släktgård. Inte så komplicerat, förutom de där förkortningarna för de olika myntfötterna (heter det så?) som jag inte alls lyckats klura ut. Vet inte om det rör sig om daler, riksdaler, daler kopparmynt, ören, runstycken, specie o s v. Här är jag verkligen helt okunnig och lyckades inte lösa det.

Det här är dock inget av de aktuella översatta breven, utan ett helt annat.

Arbetar också med att göra klar grundarbetet inför den slutliga layouten för den bok om Gävlefartyg som ska komma ut inom kort. Samtidigt som helt andra bokprojekt tar form, kanske inför nästa år.

Ännu en rapport

Det blev bra gensvar på den senaste arkeologiska rapporten jag skrev om här på bloggen. Vill därför nämna ytterligare en som är ny för i år. Den handlar om en vägutredning i Delsbo i Hälsingland, nämligen väg 708 genom den del av Delsbo socken som heter Bobygden. Rapporten kostar 110 kr/styck + porto.

Rapporter i massor

Har skrivit på massor av arkeologiska rapporter, är nu uppe på nr 39 i min skriftserie, och allt fler söker och finner fram till mina skrifter, vilket ju är roligt. En del av meningen med arkeologi är ju att många ska lära sig mera om vår förhistoria och historia. Där fyller rapporterna en viktig funktion. Idag t ex kommer jag att posta inte mindre än 14 stycken rapporter samt 1 bok till historieintresserade runt om i landet!
Kan därmed också tala om att mitt senaste alster finns tryckt och går att beställa. Den heter Sandviksudden och kostar 60 kr/styck + porto. Sandviksudden är ett av områdena vid Söderhamnsfjärden och har en bakgrund som anknyter till traktens sågverks- och varvsaktiviteter.
Eftersom skrivandet av rapporter tagit all tid, så har mycket annat fått stå tillbaka, såsom bloggen som ni läsare kanske märkt. Det blir så ibland.

Medeltida härbre i Österfärnebo

Ser att byggnadsantikvarierna i Gävle skriver i sin blogg om ett källarhärbre från Österfärnebo och jag vill bara lämna några ytterligare kompletterande kommentarer till detta.

Dateringen av härbret, som visade att timret fällts vintern 1543-44, skedde redan 1991 och jag var en av de som var med och hittade härbret efter intensivt letande i arkiv och åkande runt i landskapen på tips vi fått. Gissa om man blir glad när det visar sig att byggnader står kvar och är i skapligt skick efter nära 500 år. Och gissa om man blir superglad åt att få bekräftelse på en misstänkt byggnads höga ålder, när man får bevisen av dendrokronologen att så är fallet.

Den omnämnda byggnaden har inte bara en utan fyra olika märkningar, varav tre på insidan. Detta kan ju innebära att byggnaden plockats ned och kanske även flyttats fyra gånger. Varifrån den ursprungligen kommer är därmed oklart.

Ser av mina anteckningar att jag noterat att takåsarna var något dåliga men att taksparrarna var i bra skick. Det kan vara så att både åsar och sparrar är ursprungliga och följt med byggnaden. Tyvärr har vi alldeles för få dateringar gjorda av åsar och sparrar för att kunna säga om detta är ett allmänt faktum. Kanske framtida dateringar kan komma att visa detta.

Efter den första stora inventeringsomgången 1991-92, där vi hittade och daterade ett 50-tal medeltida byggnader i både Gästrikland och Hälsingland, har jag varit ute på årsvisa mindre inventeringar och tips för att leta upp ytterligare gamla byggnader, och de finns fortfarande kvar där ute att upptäcka. Årligen hittar jag nya medeltida byggnader.

Slå mig en signal om ni tror er veta att ni har eller har sett en misstänkt riktig gammal byggnad!

Konstig sak

God fortsättning alla läsare och lösare!
Har en fråga som ni gärna får fundera på; vad är det för sak som syns på bilderna? Den är ca 23 cm "lång", hjulen är 9,5 cm i diameter, handsmidd och gjord av 2 mm tjock järnplåt. Båda hjulen går att snurra. Den är inte förhistorisk. Grejen är hittad bland annat skrot i en gård i Hedesunda.
Hör av er om ni tror er veta vad det är.