Utgrävning i Kilafors

Nu är det allt ett tag sedan det var sensommar och tidig höst, så bilderna från utgrävningen i Kilafors är inte dagsfärska. Undersökningen föranleddes av att Trafikverket bygger om Kilafors bangård med utökade järnvägsspår och omläggningar av en del lokalvägar m m. Vid undersökningen framkom en grund efter ett dagsverkstorp, vilket byggdes där troligen i senare delen av 1700-talet. Det var en parstuga eller möjligen en byggnad med två spegelvända "lägenheter" som fanns här. Byggnaden stod kvar till in på 1950-talet. I närheten av husgrunden även ett odlingsröse med rätt så mycket tegelskräp. I en åker intill hittades en del mörkfärgningar, flertalet rätt så diffusa. Men en anläggning blev intressant. Det är troligen en kolningsgrop och den har daterats till 700–900-talet e. Kr. Vi har undersökt kolningsgropar tidigare, men aldrig en som legat i plöjd åkermark. Det var ca 20 cm kvar av gropens djup, och det var ett sot- och kollager i botten.

Grund efter dagsverkstorp från 1700-talets senare del.

I odlingsröset fanns en hel del tegelskräp.

Kolningsgrop under matjorden i tidigare plöjd åkermark - inte så mycket kvar på djupet.

 

I Söderalas åkrar

Sökschakt i åkermark i Söderala, Hälsingland. Känns som ett helgerån att gå in i en korn- och en veteåker och köra med traktorgrävare, men arbetet kunde inte vänta tydligen. Vad kunde gömma sig i åkern? Bara några hundra meter bort ligger ett litet gravfält med några stensättningar, så vi förväntade oss också järnålderslämningar. En härd framkom i ett av schakten bl a. Väntar ännu på 14C-dateringen, men det skulle troligen kunna bli vikingatid. Spännande värre vore det om dateringen visar på 1400-tal. Bara en kilometer bort sägs ha stått ett slag mellan svenskar och danskar, och om det finns nån sanning i det så torde det väl ha hänt under 1400-talets senare del.

Sökschakt mitt i kornåkern. Men strävan gav resultat också; en härd bl a.

Sä här såg härden ut just när den kommit fram under ploglagret, en dryg meterstor, med en tydlig krans av skärvsten runt kanten tillsammans med en sotrand.

Och när halva härden rensats fram, så syntes en gles stenpackning av skärvsten, med rätt så mycket sot och kol.

 

Långsele sommaren 2015

Långsele sommaren 2015. Vackert invid Faxälven, och vackert att se på vyn över landskapet om man klättrar upp på höjderna runt Långsele, vilket var just vad Stigfinnaren gjorde i ett untredningsuppdrag åt Svenska kraftnät. Alltså inte titta på vyerna, utan göra ett utredningsuppdrag. Inte så stort uppdrag, men en komplettering av ett uppdrag vi påbörjade redan 2014 och som nu skulle utökas. Hittade bl a ett par ställen där vi tror det kan finnas stenåldersboplatser nära älven.

Undrar vad denna rad av nedkörda stockar längs strandkanten kan ha använts till. Var det ett slags stöd för att stabilisera slänten så att den inte skulle rasa ut i älven?

Fin gammal rostig järnbro över en förgrening av Faxälven.

Intressanta tidningsnotiser från tidigt 1900-tal fanns i ATA, Antikvariskt Topografiska Arkivet.

Västergötland hälsar

Stigfinnaren gjorde en liten utredning i Västergötland i höstas. Korsade bl a Göta kanal i utredningsstråket. Nä, det vill säga vi korsade inte personligen kanalen och simmade över, utan gick fram mot kanalen från vardera hållet. I utredningen hittade vi bl a ett rätt så stort stenbrott, en gårdstomt i åkermarken, några gamla vägar, och lyckades utreda exakt hur stor den gamla kyrkplatsen var. Nu berörs inte kyrkplatsen av utredningen, tur är väl det, för det var både en kapellplats och en kyrkogård tydligen. Här är lite miljöbilder från utredningen.

Ett stort stenbrott var en sak vi stötte på. Det gick ju åt en del sten till kanalförstärkningarna så kanske detta stenbrott kunde bidra med en del av den stenen.

Göta kanal en höstdag 2015. Vattnet grönt och ser riktigt kallt ut. Mycket sten i kanalens kanter.

En minnessten, ett kanalmärke står invid kanalen.

Liten Dalautredning

Hösten 2015 gjorde Stigfinnaren en utredning av en ny sträckning av E16 vid Järna och Vansbro. Mycket storblockig morän varvades med myrar, igenvuxna torvtäkter, grusgropar samt mycket lite åkermark och åsar. Trots den något torftiga terrängen hittades spår efter människorna, naturligtvis. Det finns alltid spår från de som använt markerna. Stigfinnaren "fyllde kvoten" s a s, statistiskt sett så brukar vi hitta en ny lämning vart 3:e hektar mark, och det stämde ungefärligen i detta uppdrag också; 20 nya lämningar på ca 65 hektar mark. Bland det som framkom var mestadels från historisk tid; en gårdstomt, kvarnväg, en märklig källare, kolbotten, en milstolpe och en plats med tradition.

En märklig källare med tak av stora stenblock ingrävd i moränmark. Bara kryphöjd inuti, så vad har den haft för funktion?

Detta är en kvarnväg, fram till en kvarn i Kvarnån som rinner från  Kvarnsjön.

Det var lite ovanligt att återupptäcka en milstolpe. Just denna hade varit skadad och bortplockad sedan 2009, men återuppförd för några år sedan på samma ställe, men i nytt fundament.

En av de mera spännande platserna är en myr (inte denna dock), där det sägs att danskar ska ha blivit nedmejade i myren efter att ha lidigt nederlag i ett slag. Kan det finnas saker, vapen, och skelett i myren?