Gränsrösen

Håller på att titta igenom gamla kartor med beskrivningar inför ett vindkraftsuppdrag Stigfinnaren ska ut på i södra Hälsingland. Stötte på en märklig sak i rösebeskrivningen i en storskifteskarta: "hjertestenen ... i en rundlig stenrösa med Kohl, ben och tegel omskolad". Någon som hört talas om att man lagt kol, ben och tegel i ett gränsröse vid mitten av 1700-talet? Är det något magiskt bakom en sådan handling, för vare sig kol eller ben kan väl vara för hållfasthetens skull?

Ett gränsröse från 1700-talet på skogen, dock inte det ovan
beskrivna med kol, ben och tegel omskolat, utan ett helt annat
i ett helt annat vindkraftsuppdrag i ett helt annat landskap.

Gravar och gropar i Norrala

En helgdag i klapperstensfälten i Norrala. Intresserade boende i närheten av Sketteneåsen har under sina vandringar i skogen hittat en del "skumma" lämningar som de ville visa upp och Stigfinnaren hade vägarna förbi under lördagen och passade på att ta en titt. En av fornlämningarna, ett röse, var känt sen tidigare. De nyfunna bestod av ytterligare rösen samt flera områden med s k gropar i klapper. Sketteneåsen når ca 78 meter över havet och består till delar av klapperstensfält.
Intressanta lämningar att nyanmäla.

Skogsturen bestod även av klättring upp i ett utsiktstorn som står på åsen, där man har utsikt över en del av havet bort mot Skärså och Långvind, och fika naturligtvis. Aldrig smakar väl varm choklad, ostsmörgåsar samt grillad korv med bröd så bra som ute i skogen.

Ett nyfunnet gravröse på Sketteneåsen.

Vindkraft i oktoberkylan

Är ute och inventerar en ny vindkraftspark. Idag var jättevackert väder, hög höstluft, lätt vind, solsken, men uj så kallt om händer och fötter. Det går ju inte så bra att skriva med vantar, och när man hittar nya forn- och kulturlämningar så måste man ju fotodokumentera och anteckna m m. Svårt att få värme i händerna under hela dagen. Intressanta fynd dock, som jag ber att få återkomma om senare.

Bergslagsbanan och Ornäs

Stigfinnaren jobbar just nu bland annat tillsammans med Ramböll på Bergslagsbanan mellan Gävle och Ludvika. Var ute i veckan och tittade på kulturmiljöer mellan Falun och Borlänge. Ett måste-besök är naturligtvis Ornäs med det berömda loftet. Byggnaden är dendrokronologiskt daterad till 1503-04 och KAN ha stått där när Gustav Vasa lär ska ha varit i trakten och krupit ut genom ett dass för att komma undan.

Ornäsloftet i oktobersolen.

Jämtland och Frösön

Mittnordiska arkeologidagar i Östersund bjöd på MYCKET ny information och kunskap från såväl Norge och Finland som från Sverige (Norrland). Nya rön om storhögar och stormannagårdar i Tröndelag under vikingatiden, nytt om Finlands centrala inlands historia under medeltiden samt naturligtvis från Sveriges vikingatid och medeltid. Dagarna innehöll även en exkursion runt Frösön, där runstenen visades upp, liksom Frösö kyrka som kan ha fungerat som en kultplats redan under järnåldern, eftersom man vid utgrävningar under kyrkans kor funnit roten av ett stort träd runt vilket det fanns mycket ben från björn. Offer? På kyrkogården ligger även ett par gravhögar. Lika intressant var Undromsskogen med den välbevarade järnåldersgården innehållande gravar, husgrund och odlingsrösen.


Frösö runsten


Järnåldersgravar på Frösö kyrkogård

Falun med omnejd

Det är så mycket intressant som händer inom kulturmiljön och det finns så lite tid över att skriva för er läsare. Lovar bättring och tätare info på bloggen!

Jernkontorets Bergshistoriska utskott hade förlagt sitt höstmöte i år till Falu gruva, eller "Gamla mormor" som gruvan kallas. Ett digert program med föreläsare presenterade Nationalatlasen om Bergsbruket, järnet under tidig medeltid, Falu gruvas historia, om arkeologin runt Kopparberget m m. Efter föreläsningsdagen skedde en rundtur till olika byggnader inom gruvområdet, hjuhus och lave bl a. Vidare en superintressant stadsvandring genom stadsdelen Elsborg som byggdes full av små stugor för gruvarbetare i början av 1600-talet, av vilka en hel del återstår.

Dag 2 ägnades åt ett besök nere i gruvan, lika intressant varje gång. Det nya var väl en kort redovisning av vad de nytagna dendroproverna på trävirket där nere visar. Det var bl a ett dass som jag tror daterats till 1600-tal, och en omvänd kronologi på en jättebastant timmer- och stenstötta, där de yngsta proverna/stockarna ligger längst ned. Förklara det den som kan!

Resten av dagen skedde en bussrundtur i närområdet med de många fina bergmästargårdarna, såsom Gamla Staberg och Sveden. Vid Sveden ligger Carl von Linnés bröllopsstuga med de fina väggmålningarna.


Spelhus med jättelikt vattenhul vid Falu gruva.

Medeltida avspärrningar

Passade på att besöka de medeltida avspärrningarna i Sörsundet som leder in till Hamrångefjärden. Stenfyllda träkistor spärrade effektivt av de tre sunden Sörsundet, Misundet (Mellansundet) och Norrsundet. Dendrodatering av en stock visar användning i början av 1300-talet och C-14 visar även 1100-tal. Så i början av medeltiden var fjärden så högintressant att man gjorde omfattande avspärrningar för att hindra infart av vem som helst. Ett 10-tal stenkistor, varav de flesta p g a landhöjningen ligger på land, finns i Sörsundet och minst lika många i Misundet.

Kristinastigen i Hamrånge

Det var Kulturarvsdagen söndagen den 12 september. Hamrånge Hembygdsförening anordnade vandring längs den gamla Kristinastigen. Dessutom höll jag i ett föredrag på hembygdsgården efter vandringen. Föredraget kretsade kring pilgrimsvandringar och stigar genom Hamrånge. Trakten ligger ju längs den gamla Norrstigen. Ett 25-tal personer deltog på vandringen och några fler anslöt till föredraget.


Kristinastigen anlades, enligt tradition, av Drottning Kristina eftersom hon såg i mitten av 1600-talet hur vägnätet norr om Gävle var så uselt.

Laforsen bjöd på intressant resultat

Vid de 3 och en halv dagarnas grävande på stenåldersboplatsen vid Laforsen bjöds på strålande väder, intressanta resultat och fortsatt kamp mot hungriga knott.

Laforsenboplatsen som tidigare konstaterats var minst 9000 år gammal (daterad genom ett tåben av älg) ligger på en sandterrass ovanför Ljusnan strax intill Laforsens kraftstation. I och med dessa dryga tre dagars provgropsgrävande har vi ytterligare utökat boplatsens omfattning till nära 33500 kvadratmeter. Hur stor ska den bli innan vi kan sätta de definitiva gränserna? I nästa steg kanske vi måste gå ned på de nedre terrrasserna åt söder (älven) och öster.


Glada utgrävare njuter i den värmande höstsolen.

Laforsenboplatsen undersöks mera

Det blir ett par dagars ytterligare utgrävning av stenåldersboplatsen vid Laforsen nu i helgen den 3–5 september. Vi hann inte riktigt klart avgränsningen i juli, så nu fortsätter vi under några intensiva dagar. Välkomna att besöka oss där!

Det var intensivt grävande under veckan i juli, och intensivt slagsmål mot mygg och knott. Hoppas att den första veckan i september inte presenterar fullt så många otåliga insekter.