skip to main |
skip to sidebar
Vet inte riktigt vad jag ska kalla den här saken eller företeelsen? Så jag kallar den vägskruv. Vid omdragning av en länsväg i södra Gästrikland för ett antal år sedan grävde man upp många sådana formade huggna trästockar som var nedkörda i myren stående. De är handhuggna i spiralform och tydligen nyttjade för stabilisering av den gamla vägbanan. Idag använder man istället olika slags kalkpelare eller betongpelare för att bygga upp en vägkropp på. Den här gamla träskruven är idag nära 2 meter hög och lämnades kvar, men jag tror inte så många vet om att den finns. Undar också hur man fick ned den i myren tidigare?
Det är och har varit mycket arbete med kraftledningsinventeringar. Pågår flera veckor till. Däremellen lite banvallar och mötesplatser, bussresor, vindkraftsparker, konsultdagar, projektidé, annonstidning med mera. Återkommer snart med detaljerad info.
Har haft ett jätteroligt litet uppdrag med översättning av några 1700-talsbrev från en släktgård. Inte så komplicerat, förutom de där förkortningarna för de olika myntfötterna (heter det så?) som jag inte alls lyckats klura ut. Vet inte om det rör sig om daler, riksdaler, daler kopparmynt, ören, runstycken, specie o s v. Här är jag verkligen helt okunnig och lyckades inte lösa det.
Det här är dock inget av de aktuella översatta breven, utan ett helt annat.Arbetar också med att göra klar grundarbetet inför den slutliga layouten för den bok om Gävlefartyg som ska komma ut inom kort. Samtidigt som helt andra bokprojekt tar form, kanske inför nästa år.
Det blev bra gensvar på den senaste arkeologiska rapporten jag skrev om här på bloggen. Vill därför nämna ytterligare en som är ny för i år. Den handlar om en vägutredning i Delsbo i Hälsingland, nämligen väg 708 genom den del av Delsbo socken som heter Bobygden. Rapporten kostar 110 kr/styck + porto.
Har skrivit på massor av arkeologiska rapporter, är nu uppe på nr 39 i min skriftserie, och allt fler söker och finner fram till mina skrifter, vilket ju är roligt. En del av meningen med arkeologi är ju att många ska lära sig mera om vår förhistoria och historia. Där fyller rapporterna en viktig funktion. Idag t ex kommer jag att posta inte mindre än 14 stycken rapporter samt 1 bok till historieintresserade runt om i landet!Kan därmed också tala om att mitt senaste alster finns tryckt och går att beställa. Den heter Sandviksudden och kostar 60 kr/styck + porto. Sandviksudden är ett av områdena vid Söderhamnsfjärden och har en bakgrund som anknyter till traktens sågverks- och varvsaktiviteter.
Eftersom skrivandet av rapporter tagit all tid, så har mycket annat fått stå tillbaka, såsom bloggen som ni läsare kanske märkt. Det blir så ibland.
Ser att byggnadsantikvarierna i Gävle skriver i sin blogg om ett källarhärbre från Österfärnebo och jag vill bara lämna några ytterligare kompletterande kommentarer till detta.Dateringen av härbret, som visade att timret fällts vintern 1543-44, skedde redan 1991 och jag var en av de som var med och hittade härbret efter intensivt letande i arkiv och åkande runt i landskapen på tips vi fått. Gissa om man blir glad när det visar sig att byggnader står kvar och är i skapligt skick efter nära 500 år. Och gissa om man blir superglad åt att få bekräftelse på en misstänkt byggnads höga ålder, när man får bevisen av dendrokronologen att så är fallet.Den omnämnda byggnaden har inte bara en utan fyra olika märkningar, varav tre på insidan. Detta kan ju innebära att byggnaden plockats ned och kanske även flyttats fyra gånger. Varifrån den ursprungligen kommer är därmed oklart.Ser av mina anteckningar att jag noterat att takåsarna var något dåliga men att taksparrarna var i bra skick. Det kan vara så att både åsar och sparrar är ursprungliga och följt med byggnaden. Tyvärr har vi alldeles för få dateringar gjorda av åsar och sparrar för att kunna säga om detta är ett allmänt faktum. Kanske framtida dateringar kan komma att visa detta.Efter den första stora inventeringsomgången 1991-92, där vi hittade och daterade ett 50-tal medeltida byggnader i både Gästrikland och Hälsingland, har jag varit ute på årsvisa mindre inventeringar och tips för att leta upp ytterligare gamla byggnader, och de finns fortfarande kvar där ute att upptäcka. Årligen hittar jag nya medeltida byggnader.Slå mig en signal om ni tror er veta att ni har eller har sett en misstänkt riktig gammal byggnad!
God fortsättning alla läsare och lösare!Har en fråga som ni gärna får fundera på; vad är det för sak som syns på bilderna? Den är ca 23 cm "lång", hjulen är 9,5 cm i diameter, handsmidd och gjord av 2 mm tjock järnplåt. Båda hjulen går att snurra. Den är inte förhistorisk. Grejen är hittad bland annat skrot i en gård i Hedesunda.Hör av er om ni tror er veta vad det är.
Har just skrivit en till artikel till Gästriklands Tidning, en som kommer ut på fredag den 22 december, och som handlar om huruvida det finns master och segel på hällristningsskepp, och om man kan jämföra skeppssättningars olika formelement med de skepp som finns avbildade på hällristningar. Nu är det inte mina hypoteser som omskrivs, utan Li Winters och Joakim Wehlins, såsom jag uppfattade dem på ett seminarium häromveckan. Om ni är intresserade av mera fakta, läs Gästriklands Tidning nu på fredag.
Har detta hällristningsskepp mast och styråra? Ristningen finns på Himmelstalunds hällristningsområde utanför Norrköping.
Det börjar lätta med måstearbeten, har två stora rapporter kvar som ska layoutas och tryckas, samt ett par mindre, men sen har jag s a s "rent bord". Så nu kanske jag äntligen kan gå över till att serva mina läsare med lite intressanta bilder, ny information, spännande platser och lite boktips också.Snarast möjligt ska jag ta tag i ett bokmanus och bilder till en bok om segelfartyg från Gävle. Den skulle ha kommit ut redan, men med tanke på den bokflod med lokalhistoria som redan forsat fram över Gävle i höst, så känns det bara bra att vänta. De böcker som redan kommit ut är en bok om Gävle under 1900-talets första hälft, en om gamla bilder över olika delar av Gävle kommun, en bok om Furuviksbarnen och en om gamla järnvägen Sala-Gävle.Har nyss hjälpt en kvinna som ska skriva en B-uppsats med text och bild på runstenen i Ovansjö kyrka, den med knutrunorna på. Run-Janne har skrivit om den en hel del i "Gästriklands runinskrifter". Den sitter nu inmurad i vapenhusväggen i Ovansjö kyrka. Men den har troligen inte alltid suttit där. År 1600 berättar Johannes Bureus att han sett stenen mellan ån och prästgården, och i rannsakningarna från 1667 sägs att stenen fanns i eller vid prästgården. Tydligen kan den ha flyttats. Sen 1726 finns den på Ovansjö kyrkogård. Samtidigt omtalas ibland att det funnits två olika runstenar. 1963 fick stenen sin plats där den finns idag.Texten lyder i nusvenska: Roald och Udd läto resa stenen efter Ärnmund ... Gud hjälpe anden.
Ser att det nästan gått en månad sedan jag skrev senast, igen. Men det har varit så mycket fältarbeten så jag har knappt hunnit andas emellan alla turer, och bara varit hem för att packa ned lite nya kläder i väskan för att sen åka iväg igen. Har varit kring-kring i en zon med nära 60 mils diameter, från Ångermanland i norr till Närke i söder, från öar ute i havet i öster till gränstrakterna mot Härjedalen i väster, från 0 meter över havet till 430 meters höjder, från kalaste bergsmassiv till tätaste granplanteringar. Dessemellan har jag lyckats klämma in i bara farten några seminarier, gjort ett par annonstidningar, varit på forskarträffar, skrivit några populärvetenskapliga artiklar, anmält skadade fornlämningar, hållit invigningstal och diskuterat järnåldersutställning samt arbetat lite på ett bokmanus. Och på den personliga sidan: varit på en nära väns begravning och hållit ett begravningstal, firat en 80-åring och lyckats bli lagledare åt ett ishockeylag! Varierande kort sagt.Men nu när kylan börjar bita sig kvar både dag och natt, så är det dags att komma in på kontoret på heltid. Dock är det förmodligen ett par dagars fältarbeten kvar i grusgropar och på fornborgar. Förhoppningsvis dröjer snön ytterligare ett tag.Liksom fältarbetena varierat, har även nypåträffade fornlämningar varierat. Här är en rest efter en kolarkoja jag hittade på ett berg i Arbrå. Tänk att flera stenar som utgjort rökgången från kojans eldstad fortfarande balanserar.
